Som kvinna åker dina hormonnivåer berg-och-dalbana genom livet och beroende på vart i livet du befinner dig, uttrycker sig hormonernas toppar och dalar på olika vis. Puberteten startar när hjärnan skickar ut signaler som bidrar till produktion av östrogen och på samma sätt påverkas kroppen i klimakteriet då östrogennivåerna sjunker.
Brist på östrogen kan ge sitt uttryck på olika sätt. Många kvinnor upplever stora besvär vilket påverkar livskvalitén medan andra tycker sig leva precis som vanligt.
Svettningar och vallningar är bland de vanligaste symtomen under klimakteriet. Dessa symtom visar sig när östrogennivåerna i kroppen sjunker. Varför uppstår östrogenbrist? Varför börjar man svettas och får värmevallningar? Vad kan man göra för att må bättre?
I denna artikel går vi på Klimakteriekollen igenom vad som händer i kroppen under klimakteriet. Hur påverkas kroppen av den låga nivån av östrogen och vilken hjälp finns att få?
Artikeln innehåller:
-
Svettningar och vallningar – vanligaste symtomen i samband med klimakteriet
-
Östrogen påverkar hela kroppen
-
Vad är första tecknet på klimakteriet?
-
Därför får du värmevallningar och svettningar
-
Hur vet man om man har vallningar?
-
Hur länge har man svettningar i klimakteriet?
-
Finns det något som hjälper mot vallningar?
-
Behandling vid vallningar och svettningar
-
När ska jag söka hjälp?
Svettningar och vallningar – vanligaste symtomen i samband med klimakteriet
Symtom och besvär av olika slag i klimakteriet är vanligt förekommande från slutet av 40- och början av 50-årsåldern. Vissa symptom är vanligare, medan andra är mindre vanliga. Enligt en brittisk undersökning(1), som gjordes 2016 bland kvinnor i klimakteriet, hade de i genomsnitt sju olika besvär där de vanligaste symtomen var nattliga värmevallningar och svettningar.
I en Novus-undersökning(2) från 2019, intervjuades svenska kvinnor om hur de upplever sina klimakteriebesvär. På frågan "Vilka av följande klimakteriebesvär upplever du/har du upplevt i någon utsträckning?" Svaren fördelade sig enligt nedan:
-
43% Vallningar
-
35% Svettningar
-
30% Sömnsvårigheter
-
25% Torra och sköra slemhinnor i underlivet
-
25% Viktökning
-
21% Irritabilitet och nedstämdhet
-
19% Humörsvängningar
-
15% Ledvärk
-
3% Inget av ovanstående besvär
-
25% Har inte varit i klimakteriet än
-
8% Upplever/upplevde inga klimakteriebesvär
-
4% Vet ej
Tre symtom har direkt kunnat sättas i samband med sjunkande östrogennivåer(3):
-
Värmevallningar
-
Svettningar
-
Torra slemhinnor i underlivet
Många kvinnor börjar känna av klimakteriebesvär cirka fem år innan den sista mensen. Svettningar och vallningar är mycket vanligt men klingar av med tiden. Ett annat problem är torra slemhinnor i underlivet. Dessa är i normaltillstånd fuktiga då kroppen producerar flytningar för att upprätthålla fukt som bland annat reducerar friktion vid samlag.
Det finns olika anledningar till att slidan inte blir lika fuktig, exempelvis förändrad östrogenhalt. Symtomen är torrhet, irritation, sveda och klåda i underlivet. Vanligast är att slemhinnan tunnas ut när kvinnor åldras och hormonproduktionen förändras. Detta kallas för vaginal atrofi.
Läs mer: "Problem med torra slemhinnor i klimakteriet – det finns hjälp att få"
Östrogen påverkar hela kroppen
Östrogen är ett könshormon som finns i olika former och varierande mängder hos både kvinnor och män. Östrogen förekommer i flera olika former, varpå de vanligaste är östradiol, östron och östriol. Bland dessa är östradiolet det viktigaste och mest verksamma östrogenet som huvudsakligen bildas i äggstockarna och styr fettfördelning på bröst, höfter och lår, samt utvecklingen av det kvinnliga könsorganet, fertilitet och uppbyggnad av skelett.
Östrogenet har effekt på flera olika vävnader och organ hos både kvinnor och män. Kort beskrivet har hormonet en stor betydande roll för: skelettets hållfasthet, positiv effekt på inlärning och minne, skyddande effekt på vårt hjärt-kärlsystem, kontroll av vår ämnesomsättning och påverkar vårt immunsystem(4).
Vad är första tecknet på klimakteriet?
Ett vanligt första tecken på att klimakteriet har börjat är oregelbundna blödningar. Mensen kan vara oregelbunden i flera år innan den slutligen upphör. Om mensen upphört i ungefär sex månader har du troligen haft din sista mens(5).
Läs mer: Klimakteriet vid 40
När ett år har passerat utan mens, kan du vara säker på att den inte kommer tillbaka. Äggblåsorna fortsätter dock att bilda östrogen även efter den sista menstruationen, fast i mindre mängder. Nivån avtar successivt och äggblåsorna i äggstockarna börjar ta slut. Ungefär fem år efter din sista mens, är det slut på äggblåsor och kroppens östrogennivå är nu konstant låg.
Därför får du svettningar och värmevallningar i klimakteriet
Under kvinnans fruktsamma period i livet regleras menstruationscykeln av hypofysen som tillverkar två viktiga hormoner: LH och FSH(3). Dessa hormoner ser till att äggstockarna med jämna mellanrum tillverkar mer östrogen, så att allt fungerar som det ska.
Det som händer när vi når klimakteriet är att äggstockarna minskar östrogenproduktionen. De sjunkande nivåerna av östrogen påverkar hela kroppen(6).
På grund av minskad östrogenproduktion måste hypofysen arbeta hårdare för att stimulera äggstockarna, vilket leder till östrogendominans. Detta påverkar hypotalamus (en annan del av hjärnan), vilken omsluter hypofysen, och utgör en viktig del av nervsystemet som bland annat reglerar kroppens temperatur. De sjunkande östrogennivåerna leder till att kroppens "termostat" sätts ur spel, vilket har diskuterats som en av flera möjliga förklaringar till svettningar och värmevallningar(3).
Hur vet man om man har vallningar?
Värmavallningar brukar upplevas som en våg av plötslig värme genom kroppen som oftast börjar i höjd med bröstet, för att sedan skölja vidare upp över halsen, ansiktet och hårfästet.
Till följd av värmevallningar kommer ofta svettningar som vanligtvis håller i sig under ett par minuter. Detta inträffar oftast på natten. Utöver vallningar och svettningar, är det vanligt att också få andra symtom som exempel: sköra och torra slemhinnor, sömnsvårigheter, nedstämdhet, oro, ömma leder och muskler samt att de lägger på sig mer fett.
Läs mer: Varför mår jag såhär? 8 vanligaste symtomen vid klimakteriebesvär
Hur länge har man svettningar i klimakteriet?
Vanligast är att svettningar och värmevallningar börjar i samband med menopausen, vilka kan förvärras under de första åren för att sedan klinga av. De flesta kvinnor har kvar besvären omkring fem år, medan andra kan uppleva besvär upp till tio år(3).
Finns det något som hjälper mot vallningar?
Svettningar och värmevallningar kan vara väldigt besvärande, torra slemhinnor kan göra ont och påverka sexlivet. Tillsammans kan klimakteriebesvären vara väldigt besvärande och till och med påverka livskvalitén. Många dras med besvär under flera år innan de väljer att söka hjälp. Klimakteriebesvär som går ut över din vardag ska du givetvis inte behöva uthärda.
Hjälp finns att få och många gånger finns det mycket du kan göra på egen hand för att mildra symtomen. Ett första steg kan vara att utforska receptfria behandlingsalternativ och fokusera mer på sunda levnadsvanor(7).
Behandling vid vallningar och svettningar
Besväras du av vallningar och svettningar finns receptfria kosttillskott som är växtbaserade med östrogenliknande effekt. Dessa kallas för fytoöstrogener, de är inte lika effektiva som östrogen, men å andra sidan visar studier att de troligtvis inte innebär någon ökad risk för bröstcancer (5). Däremot bör du inte använda läkemedel/kosttillskott som är baserade på fytoöstrogener mer än ett par månader, utan att rådfråga din läkare.
Det finns alternativ som inte är baserade på östrogen eller fytoöstrogener, utan på renat pollenextrakt. Renat pollenextrakt innebär att det yttre skalet på pollenkornet har tagits bort. Kvar blir de aktiva ämnena i kornet som är mer tillgängligt för kroppen och kan öka välmående, samt minska vallningar, under klimakteriet. Renat pollenextrakt har inte någon hormonell effekt. Viktigt att känna till är att en behandling fungerar för någon annan, kanske inte har samma effekt på en annan person.
På Klimakteriekollen har vi samlat information som vi hoppas kan hjälpa dig som upplever besvärande symtom. I vår webbshop hittar du produkter som ska hjälpa dig att lindra dina klimakteriebesvär och därmed förbättra din livskvalité.
När ska jag söka hjälp?
Vi rekommenderar att du alltid börjar med att rådfråga din läkare eller gynekolog om vilken eller vilka behandlingar som lämpar sig bäst för dig.
För din läkare/gynekolog kan du berätta mer om din situation samt ställa frågor om olika läkemedel, behandlingsmetoder, förväntade effekter, eventuella biverkningar etc. Tillsammans diskuterar ni er fram till vad som kan vara lämplig behandling för dig och dina besvär.
Referenser:
-
The British Menopause Society, Women’s experience of menopause in Great Britain survey, 2016: https://thebms.org.uk/wp-content/uploads/2020/09/BMS-NationalSurvey-SEPT2020-B.pdf
-
Undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Sérélys (Exeltis) under 3–9 oktober, 2019, baserad på totalt 1000 webbintervjuer genomförda i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel bland ett riksrepresentativt urval av kvinnor i åldern 40–65 år.
-
SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering: https://www.sbu.se/sv/publikationer/skrifter-och-faktablad/ska-jag-ta-ostrogen/
-
1177 Vårdguiden: https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/klimakteriet/
-
Löfqvist H, Hormonkarusellen, Fakta och myter om klimakteriebehandling, Hildemarias förlag, 2019.
-
Socialstyrelsen, Levnadsvanor och klimakteriet, Augusti 2020: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/levnadsvanor-och-klimakteriet-infoblad.pdf