Ont i äggstockarna vid klimakteriet: 8 orsaker + när söka vård

Kan äggstockarna verkligen göra ont vid klimakteriet?

Det korta svaret är nej. Äggstockarna saknar smärtreceptorer och kan därför inte skicka någon värksignal, på samma sätt som hjärtat eller levern kan ta skada utan att det känns.¹

Att det gör ont just där äggstockarna sitter betyder sällan att det är äggstockarna som är problemet, vilket lugnar de flesta. Ändå är smärtan du och många kvinnor känner verklig och kommer från vävnaderna runt omkring: livmodern, tarmen, urinblåsan och bäckenbotten, som alla reagerar när östrogenet sjunker.²

Läs mer: Alla symtom vid klimakteriet · Klimakteriet, en komplett guide

Äggstockarnas anatomi och funktion

Äggstockarna är två mandelstora organ, ett på vardera sida om livmodern, fästa med tunna ledband nära livmoder, tarm och urinledare. Under de fertila åren har de två uppgifter samtidigt: de mognar och släpper en äggcell ungefär en gång i månaden, och de tillverkar merparten av kroppens östrogen och progesteron. Hormonerna påverkar långt mer än underlivet. De når skelett, hjärta, hud och humör. Det är den dubbla rollen, som äggreserv och hormonfabrik, som gör att så mycket i kroppen ställer om när äggstockarna trappar ner under klimakteriet.

Vad händer med äggstockarna under klimakteriet?

Under perimenopausen (övergångsfasen), som pågår under flera år och oftast börjar mellan 45 och 55 år, minskar äggstockarnas produktion av östrogen och progesteron steg för steg. Antalet folliklar, de små blåsorna där äggcellerna mognar, blir allt färre. Ägglossningarna blir glesare och upphör till slut helt.³

Äggstockarna krymper också under perimenopausen. En äggstock i fertil ålder är ungefär som en valnöt. Efter menopaus är den mer som en mandel och fortsätter att minska under de första åren.¹⁸ De blir mindre aktiva, men de försvinner inte och tillverkar fortfarande små mängder hormon.

Det här är en naturlig process, inte en sjukdom. Den hormonella nedtrappningen påverkar däremot hela bäckenet, och det är där en stor del av obehaget börjar.

Läs mer: Hormonella förändringar under klimakteriet

Varför känns det ändå som att äggstockarna värker?

Om äggstockarna inte kan göra ont, varför känns det så tydligt just där? Svaret heter refererad smärta. Nervtrådarna från livmoder, tarm, urinblåsa och bäckenbotten löper ihop med samma neuron i ryggmärgen, och hjärnan har svårt att avgöra exakt var en signal startade.¹ Så när tarmen kramar eller bäckenbotten spänner sig kan det kännas som om det sitter i äggstocken.

Äggstockarna har dessutom trångt omkring sig med flera organ som ligger tätt intill:

• Livmodern och dess ligament, som reagerar på hormonsvängningar
• Tjocktarmen, som löper precis bakom äggstockarna och kan ge gas och kramp
• Urinledarna, som passerar nära och kan värka vid infektion eller sten
• Bäckenbottenmusklerna, som kan spännas och ge djup, molande värk

När östrogenet sjunker påverkas alla dessa på en gång. Tarmen blir trögare, blåsan känsligare och bäckenbotten spänner sig lättare. Det är inte konstigt att allt detta tolkas som äggstockssmärta. Det är ju där det gör ont. Men det är sällan äggstocken som är boven.

↑ Tillbaka till innehållsförteckning

8 vanliga orsaker till underlivssmärta vid klimakteriet

Här är de åtta vanligaste källorna till smärta i området ordnade från de mest klimakterienära till de som lika gärna kan drabba vem som helst. Varje smärtkälla har en beskrivning kring hur den känns och vad som skiljer den från de andra. Längst ner finns en tabell att snabbt orientera sig i.

1. Östrogenbrist

När östrogenet sjunker blir livmoderns slemhinna tunnare och ligamenten som bär upp livmoder och äggstockar mindre elastiska. Detta kan ge en molande, tyngande känsla i underlivet som är tydligast vid ansträngning eller efter att ha stått länge.⁵

Så känns det: diffust, svårt att peka ut, kommer och går under dagen.
Skiljer sig genom: ingen skarp eller ensidig smärta, ingen feber. Ofta i sällskap med torrhet och sveda i slidan som hör till samma östrogenbrist.

Läs mer: Allt du behöver veta om östrogenbrist under klimakteriet

2. Funktionella äggstockscystor

Även i perimenopausen kan äggstockarna bilda cystor, vätskefyllda blåsor, som uppstår när ägglossningen krånglar. Dessa är vanligast hos kvinnor i 40- till 50-årsåldern och är nästan alltid godartade.⁴ De flesta märks inte alls.

Så känns det: en tyngdkänsla eller dov värk på ena sidan, ibland en kännbar knöl. En cysta som växer till 5-7 cm kan börja ge symtom och följs då med ultraljud.
Sök vård genast om: smärtan kommer plötsligt och intensivt, särskilt i samband med illamående eller kräkning. Cystan kan då ha vridit sig (torsion) eller brustit.

Enkla cystor försvinner ofta av sig själva. Men nya cystor som upptäcks efter menopaus ska alltid följas upp, av skäl som du läser om i avsnittet om post-menopaus längre ner.

3. Endometrios som förvärras

Endometrios betyder att livmoderslemhinna växer utanför livmodern, ofta på äggstockar, tarm eller bäckenbotten. Endometrios är östrogenberoende, vilket innebär att besvären brukar lugna sig efter menopaus. Men under perimenopausens stora hormonsvängningar kan de först bli värre.⁶

Så känns det: djup, ihållande bäckensmärta, ofta med smärta djupt vid samlag och ibland tarm- eller urinbesvär.
Skiljer sig genom: mer ihållande än ren östrogenbrist, och tydligast hos dig som haft svår mensvärk eller endometrios tidigare i livet.

4. Myom som förändras

Myom är godartade muskelknutor i eller på livmodern som är mycket vanliga. Hur vanliga de är varierar stort mellan studier, från knappt 5 till nära 70 procent beroende på vilken grupp som undersökts och hur man mätt.⁷ De krymper oftast när östrogenet sjunker, men just under krympningen kan de göra ont.

Så känns det: tyngdkänsla och tryck nedtill, tryck mot urinblåsan så att du kissar oftare, ibland ryggvärk. Stora myom kan ge kraftiga blödningar under perimenopausen.
Sök vård om: du får nya eller tilltagande besvär efter menopaus, alltså när myom egentligen borde bli mindre.

5. Tarmbesvär (IBS som förvärras av hormoner)

Irritabel tarm (IBS) är vanligare hos kvinnor och hormonerna spelar in. Östrogen påverkar både tarmens rörelser och hur känslig den är, och besvären kan förvärras när nivåerna sjunker.⁸ Tjocktarmen ligger precis bakom äggstockarna, så gas och kramp där känns lätt som äggstockssmärta.

Så känns det: smärtan ändrar sig när du bajsar eller släpper gaser, buken är spänd, avföringen pendlar mellan lös och hård.
Sök vård om: du får nya tarmbesvär efter 50 års ålder, går ner i vikt, tappar aptit eller ser blod eller svart i avföringen.

6. Bäckenbottenspänningar

Bäckenbotten är muskelgruppen som bär upp livmoder, blåsa och tarm. När östrogenet sjunker kan musklerna försvagas, samtidigt som stress och långvarig smärta får många att spänna dem för hårt. En överaktiv bäckenbotten (hypertonus) ger en djup, molande värk i hela bäckenet, som en konstant tyngd eller ett drag inuti.⁹

Så känns det: värst efter långa dagar i sittande eller stående, ibland med utstrålning mot ljumskar eller ryggslut.
Skiljer sig genom: den lindras sällan av värktabletter, men ofta av fysioterapi. Ett underdiagnostiserat och fullt behandlingsbart tillstånd.

7. Urinvägsbesvär och blåsproblem

Tunnare och känsligare slemhinnor i urinrör och blåsa gör att urinvägsinfektioner kommer lättare efter klimakteriet. Även utan infektion kan blåsan värka, särskilt om den är överaktiv.¹⁴ Blåsan ligger precis framför livmodern, så besvären förväxlas ofta med smärta från äggstockar eller livmoder.

Så känns det: sveda eller stickningar när du kissar, tryck strax ovanför blygdbenet, värre när blåsan är full.
Sök vård direkt om: du får feber och ont i rygg eller sida. Det kan vara en njurbäckeninflammation.

Läs mer: Torra slemhinnor i underlivet, orsaker och behandling

8. Förväxling med bråck, förstoppning eller divertikulit

Ibland kommer smärtan inte från underlivet alls. Ett ljumskbråck, när en bit tarm tränger ut genom en svag punkt i bukväggen, ger en utbuktning i ljumsken som gör ont vid lyft och ansträngning och blir vanligare med åldern.

Förstoppning kan värka nedtill till vänster, där sista delen av tjocktarmen ligger nära vänster äggstock.

Divertikulit, en inflammation i små utbuktningar på tjocktarmen, är en vanlig orsak till vänstersidig smärta hos kvinnor över 50 och förväxlas ofta med vänstersidig äggstockssmärta.

Skiljer sig genom: feber, tidigare förstoppningsbesvär och tydlig vänstersidighet talar för tarmen snarare än äggstocken.
Sök vård direkt om: ett bråck inte går att trycka tillbaka och du blir illamående eller kräks. Det kan vara ett inklämt bråck.

↑ Tillbaka till innehållsförteckning

Så skiljer du vanlig smärta från en varningssignal

Vanlig smärta är molande, kommer och går, och lindras av värme eller vila. En varningssignal är något annat: smärtan är då istället plötslig och kraftig, ensidig och konstant, med feber, eller blödning efter menopaus. Det mesta kräver ingen akut vård men vissa tecken ska alltid tas på allvar.

Smärtans karaktär

Vanlig smärta vid klimakteriet:

• Molande eller dov, inte skarp eller stickande
• Kommer och går, ofta kopplad till aktivitet eller stress
• Lindras av värme, vila eller en receptfri värktablett
• Ändras inte drastiskt från dag till dag

Varningssignaler:

• Plötslig, mycket kraftig smärta som kommer på några minuter
• Ensidig smärta som är konstant och förvärras
• Smärta som gör att du inte kan stå upprätt
• Smärta tillsammans med feber, illamående eller kräkningar

Smärtans lokalisation

Är smärtan exakt på ena sidan och flyttar sig inte, kan det tala för en cysta som vuxit eller vridit sig. Är den mer diffus och rör sig, är den oftare tarmrelaterad eller muskulär. Smärta som strålar ner mot låret eller upp mot axeln kan vara tecken på inre blödning. Det är mycket sällsynt, men kräver akut vård.

Andra symtom att notera

Lägg märke till om du samtidigt har:

• Oregelbundna eller mycket kraftiga blödningar
• Blödning efter att mensen upphört i mer än ett år
• Feber över 38°C
• Illamående som inte går över
• Svullnad i buken som ökar snabbt
• Viktnedgång utan förklaring

Det är kombinationen av flera tecken som väger tyngst, inte ett enskilt symtom.

↑ Tillbaka till innehållsförteckning

Efter menopaus: när ny smärta måste utredas

Det här är den viktigaste sektionen i artikeln om du har passerat menopaus.

Skillnaden mellan perimenopaus och post-menopaus är avgörande när underlivssmärta ska bedömas:

• Perimenopaus (övergångsfasen, oftast 45-55 år): Ny smärta i underlivet beror oftast på hormonella förändringar, cystor eller IBS. Ofta godartad orsak.
• Post-menopaus (mer än 12 månader efter sista mens): Ny smärta ska aldrig avfärdas som "naturlig". Äggstockarna är nu inaktiva och ska normalt inte ge symtom. Ny smärta kräver alltid utredning.

Varför post-menopaus är annorlunda

Äggstockscancer är ovanlig men allvarlig. Enligt Cancerfonden insjuknar cirka 700 kvinnor per år i Sverige, oftast i åldern 40-70 år.¹³ Sjukdomen har "ett smygande förlopp och ger sällan några typiska symtom", vilket gör att den ofta upptäcks sent. De första tecknen är diffus magvärk, en svullnadskänsla i buken, ökade urinträngningar och tidig mättnadskänsla.

Detta är samma symtom som många andra godartade tillstånd ger. Men hos en kvinna i post-menopaus är de en signal som vården måste bedöma.

Stockholms regionala vårdprogram för äggstockscancer (Viss.nu) listar följande symtom som ska väcka misstanke i primärvården:¹⁵

• Bäcken- eller buksmärta som återkommer frekvent
• Ökat bukomfång eller trycksymtom från buken
• Tidig mättnadskänsla eller aptitförlust utan annan tydlig orsak
• Nydiagnostiserad IBS hos kvinnor över 50 år
• Blödning efter menopaus (alltid ett separat alarmtecken)

NICE-riktlinjen för misstänkt cancer (NG12, uppdaterad 2026 med åldersstratifierade CA125-tröskelvärden) rekommenderar att kvinnor 50 år eller äldre med ihållande eller frekvent bäcken-/buksmärta (särskilt mer än 12 gånger per månad), uppblåsthet, tidig mättnadskänsla eller ökade urinträngningar utreds med åldersanpassat CA125-prov och ultraljud i primärvården.¹⁶

Vad du ska göra

Om du har passerat menopaus och får ny ihållande smärta i bäckenregionen som varar mer än två veckor: kontakta vårdcentralen inom 1-2 veckor, även om smärtan är mild.

Ny smärta i post-menopaus är inte en normal del av åldrandet. I de allra flesta fall hittar utredningen en godartad orsak (en cysta som behöver följas, en muskelspänning, IBS, eller hormonbrist). I de fall där orsaken är allvarlig är tidig utredning avgörande.

Tidsramar att komma ihåg:

• Samma dag (akut): Plötslig kraftig smärta, smärta + feber, smärta + yrsel, eller blödning efter menopaus
• Inom 1-2 veckor (vårdcentral): Ny ihållande mild smärta efter menopaus, även diffusa symtom som svullnadskänsla, ökade urinträngningar eller tidig mättnadskänsla som varar mer än 2-3 veckor
• Inom någon månad: Symtom som kommer och går men ändå är nya jämfört med tidigare

Vid stark misstanke om gynekologisk cancer skickar primärvården remiss enligt det standardiserade vårdförloppet (SVF), vilket innebär utredning hos gynekolog inom kort tid.¹³

Den här informationen ersätter inte läkarbedömning. Är du osäker: ring 1177 eller kontakta vårdcentralen.

↑ Tillbaka till innehållsförteckning

Utredning och diagnos: vad händer på vårdcentralen?

Utredningen börjar med ett samtal om dina symtom (anamnes), följt av en gynekologisk undersökning och oftast ett vaginalt ultraljud. Vid behov tas blodprover. Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2026 för klimakteriebesvär betonar individuell bedömning, där utredningen anpassas efter symtombild och riskfaktorer.³

Du hjälper läkaren genom att tänka igenom i förväg:

• När började smärtan? Plötsligt eller gradvis?
• Var känns den? På ena sidan, båda, eller diffust?
• Hur känns den? Molande, stickande, krampaktig?
• Vad gör den bättre eller sämre?
• Har du andra symtom? Blödningar, feber, illamående?
• Har din mens förändrats nyligen?

Gynekologisk undersökning

Läkaren känner av livmoder och äggstockar genom bukväggen och via slidan. Det kan vara lite obehagligt om du har ont, men ger viktig information om livmoderns storlek och om det finns svullnader eller ömmande områden.

Ultraljud

Vaginalt ultraljud är förstahandsmetoden för att bedöma äggstockar, livmoder och omgivande organ. Undersökningen gör vanligen inte ont, men kan kännas obehaglig vid torra slemhinnor. Den kan visa:

• Äggstockscystor: storlek, innehåll, utseende
• Myom: antal, storlek, placering
• Endometrios: indirekt, genom cystor på äggstockarna (endometriom)
• Livmoderslemhinnans tjocklek
• Fri vätska i bukhålan, som kan tyda på blödning eller infektion

Ser något oklart ut kan en magnetkamera (MR) eller datortomografi (DT) bli aktuell.

Blodprover (CA125, hormoner)

CA125 är en tumörmarkör som kan vara förhöjd vid äggstockscancer, men också vid många godartade tillstånd som endometrios, myom eller till och med menstruation. NICE NG12 rekommenderar CA125 som primärvårdsprov vid misstänkt äggstockscancer, men understryker att ett förhöjt värde inte betyder cancer. Det betyder att mer utredning behövs.¹⁶

Hormonstatus (FSH, östradiol, LH) kan tas för att bekräfta var i klimakteriefasen du befinner dig, men behövs inte alltid när symtomen redan är tydliga. Nya cystor efter menopaus följs upp med ultraljud efter 3, 6 och 12 månader enligt SFOG:s råd, eftersom en första bedömning kan behöva korrigeras och risken för cancer ökar med åldern.⁴

↑ Tillbaka till innehållsförteckning

Behandling beroende på orsak

Behandlingen följer orsaken. Hormonbehandling vid östrogenbrist, smärtstillande vid tillfällig värk, fysioterapi vid bäckenbottenbesvär, kirurgi vid stora cystor eller myom. Här är de vanligaste alternativen, men beslutet tas alltid tillsammans med din läkare.

Hormonbehandling (HRT)

Beror smärtan på hormonella förändringar, särskilt östrogenbrist, kan hormonbehandling (HRT) lindra besvären markant. Enligt NICE:s riktlinjer stabiliserar HRT hormonnivåerna och dämpar effekterna på livmoder, tarmar och bäckenbotten.¹⁰

Det finns flera former:

• Tabletter, plåster eller gel med östrogen
• Lokalt östrogen i slidan, som lindrar urinbesvär och torrhet. En systematisk genomgång av 46 studier visar god effekt på besvär från slemhinnorna, så kallad GSM.¹⁹
• Kombination med progesteron om du har kvar din livmoder

HRT passar inte alla. Läkaren gör en individuell bedömning utifrån din hälsa, dina symtom och eventuella risker.

Läs mer: Hormonbehandling klimakteriet: fördelar och risker 2026

Smärtstillande medicin

Vid tillfällig smärta räcker ofta en vanlig värktablett (paracetamol eller ibuprofen). Ibuprofen och andra NSAID dämpar dessutom inflammation, vilket kan hjälpa vid mensvärk, endometrios eller myom. Håller smärtan i sig är nästa steg att utreda orsaken snarare än att bara smärtlindra, eftersom rätt behandling beror på vad som ligger bakom.

Fysioterapi för bäckenbotten

Beror smärtan på spänning eller svaghet i bäckenbotten kan fysioterapi göra stor skillnad. En bäckenbottenfysioterapeut kan:

• Bedöma muskeltonus och styrka
• Lära ut avslappningsövningar vid överaktiv bäckenbotten
• Ge styrketräning när musklerna är svaga
• Behandla triggerpunkter och spänningar med massage eller TENS

Enligt forskning i Journal of Reproductive Medicine är detta en underskattad behandling som ofta ger bättre effekt än smärtstillande.¹¹

Kirurgi (vid cystor eller myom)

De flesta cystor försvinner av sig själva. Men om en cysta är större än 7-10 cm, ser misstänkt ut på ultraljud eller ger kraftig smärta kan en operation bli aktuell, vanligen via titthålskirurgi (laparoskopi).⁴ Myom som ger kraftiga blödningar eller mycket smärta kan opereras bort, antingen enstaka myom (myomektomi) eller hela livmodern (hysterektomi) när andra behandlingar inte hjälpt. Endometrios opereras ibland vid svåra besvär, men hormonbehandling prövas oftast först.

↑ Tillbaka till innehållsförteckning

Egenvård och smärtlindring hemma

Mycket kan du göra själv medan du väntar på en tid eller vid sidan av en behandling: värme, magnesium och lätt rörelse hör till det som hjälper många kvinnor. Det ersätter inte en utredning vid nya eller oroande besvär, men det lindrar.

Värmekudde och avslappning

Värme hjälper musklerna att slappna av och ökar blodcirkulationen. En värmekudde på magen eller ländryggen lindrar kramper och molande värk. Använd den 15-20 minuter åt gången, flera gånger om dagen vid behov. Ett varmt bad gör samma nytta och mjukar upp hela kroppen.

Magnesium och kosttillskott

Magnesium är muskelavslappnande och kan minska krampsmärtor. Många får i sig för lite magnesium, särskilt under stress. Referensvärdet ligger på 300-400 mg per dag enligt Livsmedelsverket, gärna som magnesiumcitrat eller magnesiumglycinat som tas upp bättre än magnesiumoxid.¹⁷ Forskning sammanställd i Magnesium Research stöder magnesiums roll i gynekologisk praxis.¹²

Omega-3 verkar antiinflammatoriskt. En sammanställning av tolv studier visar att dagligt tillskott kan minska menstruationssmärta och behovet av värktabletter, medan stödet vid endometriosrelaterad smärta är svagare.²⁰ Stäm av kosttillskott med din läkare, särskilt om du tar andra läkemedel.

Läs mer: Kosttillskott klimakteriet, evidensbaserad guide 2026

Träning och rörelse

Lätt rörelse minskar ofta smärtan, även när det känns motsägelsefullt. Motion ökar blodcirkulationen, frigör endorfiner och löser upp muskelspänningar. Promenader, simning, yoga och pilates är särskilt skonsamt. Undvik hård träning och tunga lyft om smärtan förvärras av ansträngning. Stretching och medveten andning hjälper bäckenbotten att slappna av.

Läs mer: Träning vid klimakteriet

↑ Tillbaka till innehållsförteckning

Om författaren

Linda Backelöv är medicinsk sekreterare vid psykiatriska kliniken, Skaraborgs sjukhus, och skriver om klimakteriet och kvinnohälsa med stöd av AI för Klimakteriekollen.nu. Innehållet följer vår redaktionella policy, och allt innehåll granskas medicinskt av Joel Hultman, legitimerad läkare.