Klimakteriet vid 40

Klimakteriet vid 40

Kan man hamna i klimakteriet vid 40?

Klimakteriet är en naturlig del av kroppens åldrande, men tyvärr finns det kvinnor som fruktar denna del av livet. Det är nämligen välkänt att övergångsperioden ofta kantas av diverse kroppsliga besvär men många tar inte hjälp trots att behandling finns. Klimakteriet behöver inte vara en enda lång kamp.

De flesta kvinnor hamnar i klimakteriet vid 50-årsåldern, men det finns även kvinnor som hamnar i förklimakteriet redan i 40-årsåldern. Tidiga tecken är bland annat oregelbundna blödningar och vallningar. Låt oss kika på hur klimakteriet kan påverka kroppen i 40-årsåldern.

Vad är klimakteriet? Sista mensen och klimakteriets början

Klimakteriet kallas ofta för övergångsåldern. Det är den tid i livet mellan 40 och 60 år då du som kvinna upphör att vara fertil. Du slutar menstruera varje månad, äggstockarnas funktion minskar och kroppens hormonbalans förändras.

Att mensen upphör är en naturlig del av att bli äldre. Ofta märker du hur mensen kommer allt mer sällan för att sedan upphöra helt. Det är inte ovanligt med oregelbundna blödningar under denna period.

Klimakteriet kan generellt delas in i tre olika stadier:

  • Perimenopaus (Förklimakteriet)

  • Menopaus

  • Postmenopaus

Vissa kvinnor får många symtom när de träder in i övergångsperioden, medan andra inte märker någon skillnad alls i kroppen. Det är väldigt individuellt hur du påverkas. Vallningar och svettningar samt oregelbundna blödningar är dock vanliga symtom.

Perimenopaus

Perimenopaus är tiden innan den sista mensen. Generellt pågår kroppens perimenopaus cirka fyra år innan menopaus.

Det finns ingen specifik ålder för när perimenopaus börjar. Vanligast är dock att du som kvinna är runt 45 till 55 år när kroppen börjar förändras. Under den här perioden kommer du vanligtvis att märka av stora förändringar i kroppen. Det är både kroppens hormoner och blödningsmönster som rubbas och förändras.

Ditt blödningsmönster kan förändras på olika sätt. Inför din sista mens kan du blöda både tätare än vanligt och glesare än vanligt. Det är inte ovanligt att du först blöder oftare för att sedan blöda allt mer sällan.

Vissa kvinnor hamnar i förklimakteriet redan i 40-årsåldern. Det är tidigt, men inte på något sätt onormalt. Åldern för när klimakteriet börjar påverka kroppen är helt enkelt individuellt.

Menopaus

Menopaus är den tid då du får den sista mensen. I Sverige är genomsnittsåldern för menopaus 51 år, men det finns ett brett tidsspann för det mesta i klimakteriet. Du vet att du har hamnat i menopaus när du har varit blödningsfri i ett år.

Postmenopaus

Postmenopaus inträder efter din sista mens och denna period pågår under resten av ditt liv. Många kvinnor kan uppleva klimakteriebesvär i flera år efter sista mensen så det är inte ovanligt att kroppen känns obalanserad.

I postmenopaus kommer din kropp gradvis att minska den mängd äggblåsor som produceras. När de är helt slut så kommer du att få en låg östrogennivå.

 

Varför hamnar kvinnor i klimakteriet?

Att hamna i klimakteriet i 40 eller 50 års ålder är naturligt. Det är en del av kroppens åldrande som inte går att undvika. Om du får klimakteriebesvär innan 40-årsåldern är det prematur menopaus och orsaken till detta är okänd. Om du hamnar i klimakteriet innan 45 års ålder räknas det som en tidig menopaus.

Den sista menstruationen är början på den period i livet då kvinnokroppen inte längre är fertil. Övergångsåldern inträder när kroppens äggblåsor börjar ta slut. Låt oss ta en närmare titt på äggblåsornas och äggstockarnas funktion i kroppen.

Äggstockarnas funktion

I samband med klimakteriet börjar kroppens äggblåsor i äggstockarna att ta slut. Dessa äggblåsor har funnits i kroppen ända sedan födseln. Det går därför inte att producera några nya.

Alla kvinnor föds med flera miljoner omogna ägg. Dessa mognar under puberteten och släpps fria under ägglossningen. Två veckor efter ägglossningen rinner de ut ur kroppen som mens om de inte har befruktats.

Runt äggen finns det hormonbildande celler och här bildas bland annat östrogen. Vid hög ålder finns färre ägg kvar och mindre östrogen bildas. Därför får du oregelbunden ägglossning och oregelbunden mens.

Vid vilken ålder inträder klimakteriet?

Det vanligaste är att hamna i övergångsålder någon gång i sena 40-årsåldern eller 50-årsåldern. Det finns ingen exakt tidpunkt för den sista mensen, utan det inträffar individuellt. 51 års ålder är den genomsnittliga åldern för den sista mensen, men det är inte ovanligt att det sker före eller efter denna ålder. Generellt får rökare sin sista mens två år tidigare än icke-rökare.

Det är inte ovanligt att klimakteriet pågår under tio år om man räknar från det att förklimakteriet inträder. Det är nämligen en utdragen process som kroppen genomgår. Det innebär dock inte att du kommer att uppleva besvärliga symtom under tio år. I många fall jobbar kroppen i tysthet med att ställa om sin hormonproduktion.

Vanliga symtom under övergångsåldern

Värmevallningar och svettningar samt torra slemhinnor är vanliga symtom på att övergångsåldern har börjat. Om du vaknar drypande av svett och upplever att du är torr i slidan, då är det dags att börja ha lite extra koll på ditt blödningsmönster.

Många kvinnor drabbas av olika besvärliga symtom vid klimakteriet. Både på väg in i klimakteriet och efter att mensen har upphört sker det nämligen stora hormonförändringar i kroppen. Låt oss ta en titt på vilka symtom dina oregelbundna och minskade blödningar kan komma med.

Värmevallningar och svettningar

Värmevallningar och svettningar är det vanligaste besväret vid klimakteriet. Vallningar sköljer som en het våg genom din kropp och du blir väldigt varm. De plötsliga svettningarna kommer vanligtvis som följd av dina vallningar.

Torra slemhinnor

När dina hormoner förändras och ditt östrogen minskar kan du få torra slemhinnor. Det är framförallt slidan som kan bli torr, men även ögon, näsa och hals. Torra slemhinnor märks av då de kliar och svider.

Nedstämdhet och depression

Dina ändrade hormoner kan även leda till nedstämdhet och depression. Det är vanligt att humöret snabbt ändras och både går upp och ned. Du kan känna dig lättirriterad och extra känslig. Humörförändringar kan även ha ett samband med försämrad sömnkvalitet.

Urinvägsbesvär

I samband med klimakteriet är det vanligt att värmevallningar och svettningar även kombineras med olika urinvägsbesvär. Du kan känna dig kissnödig ofta eller känna att det svider när du kissar.

Oregelbundna blödningar

Oregelbundna blödningar är ett vanligt besvär vid klimakteriet. Det beror på att äggblåsorna minskar och mensen kan bli både tätare och glesare.

Sömnproblem

Ett vanligt besvär är att du får sömnproblem vilket inte är konstigt med tanke på kroppens hormonförändringar. Sömnbesvär är ofta förknippade med värmevallningar och svettningar eftersom detta stör din kropp när den behöver vila.

Sömnproblemen kan visa sig i att du har svårt att somna. Det kan även vara så att du vaknar ofta under natten.

Behandling vid klimakteriet

Om du upplever flertalet besvär vid klimakteriet så finns det hjälp att få. Om du upplever att dina besvär blir allt för jobbiga så är det bäst att söka hjälp i god tid. Många kvinnor väntar alldeles länge innan de vänder sig till sin läkare för att få hjälp. Symtomen och besvären är desamma oavsett om hamnar i förklimakteriet i 40- eller 50-årsåldern.

Hormonbehandling

Många kvinnor upplever att en hormonbehandling kan hjälpa mot besvär vid menopaus. En hormonbehandling kan bestå av att du får ett tillskott av östrogen för att motverka de besvär som beror på östrogenbrist. Din hormonbehandling kan ske med hjälp av tabletter, plåster eller gel med östrogen i. En hormonbehandling kan till exempel hjälpa mot besvär såsom sömnbesvär, värmevallningar och svettningar.

Lokal hormonbehandling

Det går även att få en lokal hormonbehandling. Då får du en behandling med svagare östrogen som kan appliceras i det område där du upplever besvär. Denna behandling används framförallt i slidan och det vanligaste är att du får en vaginalkräm. Det kan hjälpa dig att lindra torra slemhinnor som leder till sveda.

Fysisk aktivitet

Något som absolut inte bör bortses från är hur viktigt det är med fysisk aktivitet vid klimakteriet. Fysisk aktivitet kan nämligen hjälpa dig på många sätt och leda till att du mår bättre. När dina besvär är många så kan daglig aktivitet hjälpa till att öka kroppens må bra-hormoner. Fysisk aktivitet kan hjälpa med nedstämdhet och minskar risken för att du ska drabbas av depression.

Exempel på vanliga klimakteriebesvär

Du kan ha oregelbunden mens i fler år innan du hamnar i menopaus. Under denna tid kan du uppleva olika klimakteriebesvär i kroppen.

Tidiga tecken på att kroppen är på väg att förändras är att din mens blir oregelbunden. Många kvinnor upplever humörsvängningar de inte är vana vid och ofta märker även omgivningen av upp- och nedgångar i humöret. Även värmevallningar är ett vanligt tidigt tecken på att kroppen förändras. Förklimakteriet kan kännas jobbigt, men se det som en naturlig del av livets och kroppens åldrande.

Om dina blödningar ökar under en period för att sedan minska så är även det ett säkert tecken på att menopaus är nära.

Så kan du lindra dina besvär på egen hand

Låg nivå av östrogen i kroppen kan leda till torrhet, smärtor i underlivet, minskad sexlust och att du lättare blir irriterad. Östrogenproduktionen minskar naturligt vid klimakteriet, men om du inte vill eller kan genomgå en hormonbehandling så finns det andra sätt du kan ta hand om din kropp på.

Om du vill minska risken för att må dåligt vid klimakteriet så bör du vara fysiskt aktiv och få in motion i vardagen. Det ger en positiv inverkan på allt från humör till sömnproblem. Dessutom kommer du snabbt att märka hur även små doser av aktivitet hjälper dig att må bättre.

Om du upplever att du är väldigt torr i underlivet så kan du hitta olika receptfria läkemedel med östrogen på apoteket. Dessa kan göra din slida mer fuktig, vilket i sin tur leder till bättre välmående ur många aspekter.

Saker att undvika vid besvär

Du bör sluta röka eftersom rökning förvärrar problemen och du bör ta väl hand om ditt underliv. Tvätta enbart med vatten och skippa uttorkande tvålar. Det är även bra att dra ner på kaffe, te och alkohol eftersom dessa kan förvärra såväl vallningar som svettningar och sömnsvårigheter.

Då bör du söka vård

Om du upplever många eller kraftiga klimakteriebesvär bör du söka läkarvård. Förutom att försöka lindra dina besvär på egen hand så finns det hjälp att få. Genom att söka professionell vård ökar du dina chanser att få en mild övergångsperiod där du mår bra under tiden.

Du bör bland annat söka vård om du upplever något av följande:

  • Du blöder i samband med samlag

  • Du upplever att dina klimakteriebesvär påverkar din vardag

  • Du har besvärliga sömnproblem

  • Du har extra ont i samband med blödningar

  • Du blöder flera veckor i sträck eller med bara några dagars mellanrum

  • Du blöder ett år efter din senaste blödning

  • Du lider av klåda och sveda i underlivet

Tillbaka till blogg

Lämna en kommentar

Notera att kommentarer behöver godkännas innan de publiceras.