Progesteron skyddar livmoderslemhinnan vid hormonbehandling i klimakteriet. Vanligaste biverkningar av behandlingen är bröstömhet, trötthet och humörsvängningar, som oftast minskar efter 3-6 månader. Måste tas av kvinnor med kvarvarande livmoder som tar systemiskt östrogen.
Vad är progesteron och varför pratar läkaren om det?
Du har fått ett recept på hormonbehandling och ser att det står två olika läkemedel. Ett är östrogen, oftast som östradiol. Det andra är något som heter progesteron eller gestagen. De två hormonerna ges tillsammans, och behandlingen kallas menopausal hormonbehandling, förkortat MHT, och det är den term du möter i journalen och i Läkemedelsverkets rekommendationer. MHT är alltså inte ett eget läkemedel utan namnet på hela behandlingen.
"Varför behöver jag två grejer?" tänker du.
Rimlig fråga. Svaret är viktigare än vad de flesta får höra på mottagningen.
Progesteron är ett könshormon som kroppen normalt producerar i äggstockarna under andra halvan av menstruationscykeln. Hormonet finns där av en anledning: för att skydda livmodern. När produktionen minskar i klimakteriet och du börjar ta östrogen utifrån, behöver det skyddet ersättas på konstgjord väg.1
Gulkroppshormonets roll i menstruationscykeln
Gulkroppshormonet bildas i gulkroppen, den struktur som blir kvar i äggstocken efter en ägglossning. Ingen ägglossning betyder inget gulkroppshormon. De två hormonerna följs alltså inte åt: östrogenet finns kvar även cykler då gulkroppshormonet uteblir. Det är därför nivåerna svänger så kraftigt i perimenopausen: ägglossningarna blir oregelbundna långt innan de upphör helt, och kroppen växlar mellan cykler med och utan gulkroppshormon.
Innan klimakteriet jobbar östrogen och progesteron i team. Östrogen bygger upp livmoderslemhinnan varje månad. Progesteron ser till att slemhinnan mognar ordentligt och inte växer okontrollerat. När mensen kommer rensas allt bort och systemet börjar om.2
Det är en balansakt som funkat i åratal. Sen kommer klimakteriet och ställer till det.
Vad händer med gulkroppshormonet vid klimakteriet?
Progesteronproduktionen sjunker faktiskt tidigare än östrogenet. Det är därför många kvinnor i perimenopaus får oregelbundna blödningar. Progesteronet håller inte längre samma takt som östrogenet.3
Detta tillstånd kallas ibland progesteronbrist och är vanligt redan under perimenopausen, ofta innan östrogennivåerna börjar falla.
När mensen väl upphört produceras nästan inget progesteron alls. Äggstockarna har gått i pension.
Om du då börjar ta östrogen för att lindra värmevallningar, sömnproblem eller torra slemhinnor, får livmoderslemhinnan plötsligt tillväxtsignaler igen, men inget progesteron som håller igen. Slemhinnan kan växa okontrollerat (endometriehyperplasi) och i värsta fall utvecklas livmodercancer.4
Därför är progesteron inte ett "tillägg". Det är en säkerhetsventil.
Skillnaden mellan naturligt progesteron och syntetiska gestagener
Progesteron är det naturliga hormonet från äggstockarna. Gestagen är ett samlingsnamn för alla progesteronliknande ämnen, både naturidentiskt progesteron och syntetiska varianter med olika biverkningsprofiler.
Det här är förvirrande eftersom läkare använder begreppen lite huller om buller. Så här är det:
Progesteron är det naturliga hormonet som kroppen själv producerar.
Gestagen är ett samlingsnamn för alla ämnen som har progesteronliknande effekt, både naturligt progesteron och syntetiskt framställda varianter.
När du får hormonbehandling kan du få antingen mikroniserat progesteron (naturidentiskt) eller syntetiska gestagener. De fungerar båda, men har olika för- och nackdelar.
Mikroniserat progesteron (naturidentiskt)
Mikroniserat progesteron är kemiskt identiskt med kroppens eget hormon. Det framställs från växtämnen och bearbetas till små partiklar (mikroniseras) så att kroppen kan ta upp det bättre.5
Vanligaste varumärke i Sverige: Utrogestan.
Fördelar:
- Färre humörbiverkningar än syntetiska gestagener
- Lugnande effekt, många blir sömniga (kan vara en bonus om du tar tabletten på kvällen)
- Mindre påverkan på blodfetter och metabolism
Nackdelar:
- Kan ge trötthet på dagen om du tar tabletten på morgonen
- Oregelbundna blödningar första månaderna är vanligare6
Bioidentiskt, naturidentiskt eller mikroniserat: samma sak?
Du möter alla tre orden, ofta om samma sak. Mikroniserat progesteron är det som skrivs ut i Sverige, och det finns i Utrogestan. Molekylen är identisk med den kroppen själv tillverkar efter ägglossningen, och därför kallas den ibland naturidentisk eller bioidentisk.
Men orden används på två olika sätt, och skillnaden är värd att känna till. Mikroniserat progesteron är ett godkänt läkemedel med dokumenterad effekt och känd dosering. Uttrycket bioidentiska hormoner används också som samlingsnamn för individuellt blandade preparat från privata mottagningar, ofta i kombinationer som inte är godkända av Läkemedelsverket. I en debattartikel i Läkartidningen har kritik riktats mot att bioidentiskt progesteron förskrivs på svag vetenskaplig grund.
Det du får på recept i vården är mikroniserat progesteron, och det är väl studerat. Kritiken gäller framför allt hur och till vem det förskrivs, inte att substansen i sig skulle sakna effekt.
Syntetiska gestagener
Dessa är framställda i lab och har lite annorlunda kemisk struktur än naturligt progesteron. Det gör att de kan ha andra biverkningar, både bättre och sämre.
Vanliga varianter: medroksiprogesteron, noretisteron, levonorgestrel (i hormonspiral och p-stav), drospirenon.
Fördelar:
- Vissa varianter ger färre blödningar
- Levonorgestrel i hormonspiral har mycket låg systemisk dos (påverkar resten av kroppen minimalt)
- Drospirenon kan motverka vattenretention
Nackdelar:
- Större risk för humörpåverkan och nedstämdhet
- Kan påverka blodfetter negativt
- Vissa varianter ökar risken för blodpropp något mer än naturligt progesteron7
Visste du att...
Många kvinnor tror att "naturligt" automatiskt är bättre. Men hormonspiralen Mirena innehåller syntetisk gestagen (levonorgestrel) och har färre systemiska biverkningar än oral mikroniserad progesteron, eftersom dosen stannar lokalt i livmodern.
Din läkare väljer läkemedel utifrån din situation: har du migrän, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, tidigare depression, hur dina blödningar ser ut. Det finns ingen universal "bästa" variant.
↑ Tillbaka till innehållsförteckning
Utovlan (noretisteron) är ett av de syntetiska gestagener som används i Sverige, både vid hormonbehandling och för att skjuta upp en blödning. Det är mer potent än mikroniserat progesteron och ger oftare humörpåverkan, ömma bröst och uppblåsthet. Många som byter från Utovlan till mikroniserat progesteron beskriver att biverkningarna dämpas, men effekten på livmoderslemhinnan är dokumenterad för båda.
När MÅSTE du ta progesteron, och när är det valfritt?
Det här är svart på vitt och det finns inga gråzoner:
Om du har livmoder kvar
Du MÅSTE ta progesteron eller gestagen om du tar systemiskt östrogen (tabletter, plåster, gel på huden). Inget undantag. Om du tar östrogen kontinuerligt behöver du progesteronskydd.4
Systemiskt östrogen betyder att det går ut i hela kroppen via blodet, inte bara lokalt i ett område.
Om du har opererat bort livmodern (hysterektomi)
Du behöver INTE progesteron. Du kan ta enbart östrogen. Det är faktiskt en fördel eftersom du slipper progesteron-relaterade biverkningar helt.8
Om du enbart har lokalt östrogen i slidan (låg dos)
Lokalt vaginalt östrogen i låg dos (som Vagifem, Ovesterin) påverkar inte livmoderslemhinnan nämnvärt. Normalt behövs inget progesteronskydd.9
Men det finns undantag. Om du:
- Använder högre doser vaginalt östrogen
- Har särskild risk för endometriecancer
- Upplever oregelbundna blödningar trots lokal behandling
...kan läkaren ändå rekommendera progesteron. Det är individuellt.
Om du är i tidig perimenopaus och bara tar östrogen ibland
Om mensen fortfarande kommer (även oregelbundet) och du bara tar östrogen vid behov för akuta värmevallningar, producerar kroppen fortfarande lite progesteron själv. Men så fort du går över till regelbunden östrogenbehandling måste progesteron läggas till.1
Regeln är enkel
Livmoder och systemiskt östrogen = progesteron obligatoriskt
Inget av ovanstående = inget progesteronbehov
Läkare kallar det här "endometrieskydd". Det är inte förhandlingsbart.
↑ Tillbaka till innehållsförteckning
Vanliga biverkningar av progesteron (och hur länge de brukar vara)
Vanligaste biverkningarna är bröstömhet, nedstämdhet, trötthet, oregelbundna blödningar och illamående. De flesta minskar efter 3-6 månader när kroppen anpassat sig, men vissa kan kvarstå och då kan byte av preparat hjälpa.
Nu kommer den delen ingen gillar att prata om. Men vi gör det ändå.
Progesteron kan ge biverkningar. För en del kvinnor är de försumbara. För andra är de jobbiga nog att överväga byte av läkemedel eller administrationsform.
Besvär som vanligtvis går över inom 3-6 månader
Bröstömhet och spänningar (mastodyni): Mycket vanligt första månaderna. Brösten kan kännas svullna och ömma. Bär en bra stödjande bh, undvik koffein. Brukar klinga av efter 3 månader.
Oregelbundna blödningar eller spotting: Framför allt vid kontinuerlig kombinerad behandling (östrogen och progesteron varje dag). Kroppen behöver anpassa sig. Efter 6-12 månader blir de flesta helt blödningsfria.10
Illamående: Vanligast första veckorna. Ta tabletten med mat eller byt till kvällsdos.
Trötthet/sömnighet: Mikroniserat progesteron har lugnande effekt. Om du blir för trött på dagen: ta tabletten på kvällen istället. Många sover bättre då.6
Huvudvärk: Ofta övergående, särskilt om du redan har migrän med aura. Kvarstår den? Diskutera med läkare.
Trötthet av Utrogestan: varför det händer och vad du kan göra
Trötthet är den vanligaste anledningen till att kvinnor söker information om Utrogestan. Den beror inte på att något är fel. Mikroniserat progesteron bryts ned till ämnen som verkar lugnande på hjärnan, ungefär som kroppens egen sömnmekanism, och den effekten kommer inom en till tre timmar efter att du tagit kapseln.
Det är därför Utrogestan nästan alltid ska tas på kvällen. Tas den på morgonen blir tröttheten ett problem. Tas den vid sänggåendet blir den i stället en fördel, och många sover bättre än före behandlingen.
Tröttheten är oftast tydligast de första veckorna och avtar sedan. Sitter den kvar efter tre månader, eller påverkar din vardag, är dosen eller administrationsformen värd att diskutera med din läkare. Vaginal användning ger mindre av den lugnande effekten eftersom substansen då inte passerar levern på samma sätt.
Besvär som kan kvarstå
Nedstämdhet eller humörsvängningar: Det här är tyvärr inte ovanligt, framför allt med syntetiska gestagener. En del kvinnor beskriver det som "PMS hela tiden". Om det påverkar din vardag: prata med läkaren om byte till mikroniserat progesteron eller hormonspiral (lokalt gestagen).11
Minskad sexlust (libido): Vissa gestagener kan dämpa sexlusten. Svårt att säga vad som är klimakterierelaterat och vad som är biverkning. Försök med olika läkemedel.
Viktökning: Progesteron ökar inte automatiskt vikten, men kan ge vattenretention (vätskeuppsamling). Syntetiska gestagener kan påverka aptit och metabolism något.12
Svullnad och vätskeretention: Framför allt syntetiska gestagener. Märks som tyngdkänsla i ben eller uppsvälld mage.
När du bör kontakta läkare
De flesta biverkningar är ofarliga men jobbiga. Men vissa tecken kräver omedelbar kontakt:
- Kraftig blödning eller blödning efter att du varit helt blödningsfri i över ett år
- Svår depression eller självmordstankar
- Plötslig kraftig huvudvärk, synförändringar (kan tyda på migrän med aura eller blodpropp)
- Svullnad och smärta i vaden (trombossymtom)
- Gulsot (gulfärgning av hud/ögonvitor)13
Visste du att...
De flesta kvinnor som upplever biverkningar får dem första 3 månaderna. Om du klarar de första tre månaderna utan stora problem är chansen stor att behandlingen passar dig långsiktigt. Kroppen behöver tid att anpassa sig.
↑ Tillbaka till innehållsförteckning
Olika sätt att ta progesteron: tabletter, spiral, gel, p-stav
Progesteron finns som tabletter (Utrogestan), hormonspiral (Mirena), p-stav (Nexplanon) eller gel (Crinone). Tabletter ger flexibel dosering, spiral ger minimal systemisk påverkan, gel används sällan vid klimakteriet. Vilket som passar beror på dina symtom och prioriteringar.
Du har flera alternativ. Vilket som passar beror på din kropp, dina symtom och vad du prioriterar.
Orala kapslar (Utrogestan)
Mikroniserat progesteron i tablettform. Tas genom munnen, sugs upp via mag-tarmkanalen.
Så fungerar det: Vanlig dos är 100-200 mg per dag, antingen kontinuerligt (varje dag) eller cykliskt (12-14 dagar per månad).
Fördelar: Enkel dosering, flexibelt (kan tas på morgon eller kväll), väldokumenterat.
Nackdelar: Kan ge trötthet, illamående. Passerar levern vilket kan påverka blodfetter något.
Passar dig om: Du vill ha kontroll över doseringen och inte har problem med tabletter. Ta på kvällen om du blir sömnig, många ser det som en bonus för bättre sömn.5
Hormonspiral (Mirena)
En liten T-formad plastbit som sitter i livmodern och frigör gestagen (levonorgestrel) lokalt.
Så fungerar det: Spiralen sätts in av läkare eller barnmorska. För skydd av livmoderslemhinnan vid östrogenbehandling gäller Mirena i fem år. Frigör mycket liten dos gestagen direkt i livmodern.
Fördelar: Du slipper tänka på tabletter. Minimal systemisk dos (påverkar resten av kroppen väldigt lite). Fungerar också som preventivmedel om du fortfarande är fertil. De flesta blir helt blödningsfria efter 6-12 månader.14
Nackdelar: Insättningen kan vara obehaglig. Första månaderna ofta oregelbundna blödningar eller spotting. Vissa upplever biverkningar som akne, bröstömhet.
Passar dig om: Du vill ha en "sätt och fortsätt"-lösning som inte kräver daglig hantering. Du har jobbiga biverkningar av oral progesteron. Du vill undvika blödningar.
P-stav (Nexplanon)
Ett litet stift som sätts in under huden på överarmen och frigör gestagen (etonogestrel).
Så fungerar det: Sätts in av läkare, sitter i 3 år. Frigör gestagen kontinuerligt i blodet.
Fördelar: Enkel insättning, inget att tänka på. Fungerar som preventivmedel.
Nackdelar: INTE godkänt specifikt för endometrieskydd i Sverige (off-label-användning, utanför godkänt bruksområde). Oregelbundna blödningar mycket vanligt. Inte förstahandsval vid klimakteriet.15
Passar dig om: Du redan har p-stav och läkaren bedömer att den ger tillräckligt skydd. Inte standard.
Progesteron-gel (Crinone)
Gel som förs in i slidan. Används sällan i Sverige för klimakteriebehandling.
Så fungerar det: Appliceras i slidan dagligen eller varannan dag.
Fördelar: Lokalt upptag, mindre systemiska biverkningar teoretiskt.
Nackdelar: Kan vara kladdigt, inte lika väldokumenterat för endometrieskydd som tabletter eller spiral. Används mest vid IVF-behandling (provrörsbefruktning).16
Passar dig om: Sällan förstahandsval vid klimakteriet.
Kombinationspreparat (östrogen och gestagen i samma tablett)
Många preparat innehåller både östrogen och gestagen i en tablett. Exempel: Kliogest, Activelle, Indivina.
Fördelar: Enkelt, en tablett per dag. Dosjusterad balans mellan hormonerna.
Nackdelar: Mindre flexibilitet. Om du vill justera dosen av östrogen måste du ofta också ändra gestagendosen.
Passar dig om: Du vill ha det så enkelt som möjligt och dosen passar.17
Orala tabletter
Flexibel dosering, väldokumenterad. Kan ge trötthet, illamående.
Hormonspiral
Sätt och fortsätt, minimal systemisk dos. Insättning kan vara obehaglig, oregelbundna blödningar först.
Det är inte ovanligt att prova flera alternativ innan du hittar det som funkar för dig. Det går bra att be om byte.
↑ Tillbaka till innehållsförteckning
Progynon innehåller östradiol, alltså östrogendelen, och kombineras med ett gestagen om du har livmodern kvar. Biverkningarna som tillskrivs Progynon kommer ofta från gestagentillägget snarare än från östrogenet. Det är värt att veta innan du byter preparat: det som skaver kan sitta i den andra halvan av behandlingen.
Så påverkar progesteron din hälsa långsiktigt
Kombinerad hormonbehandling (östrogen och progesteron) ökar risken för bröstcancer något efter 5-10 år. Risken är liten men reell. Östrogenet i behandlingen skyddar mot benskörhet och påverkar blodfetter något, särskilt syntetiska gestagener.
Nu blir det lite mer komplicerat. För progesteron gör inte bara sin uppgift att skydda livmodern, det påverkar också andra delar av kroppen.
Bröstcancerrisk: vad säger forskningen?
Det här är det som skrämmer mest. Och det är rätt att ta på allvar.
Kombinerad hormonbehandling (östrogen och progesteron/gestagen) ger en ökad risk för bröstcancer jämfört med östrogen ensamt eller ingen behandling. Den ökade risken är liten men reell, och risken för bröstcancer stiger ju längre du tar behandlingen.18
En internationell metaanalys publicerad i Lancet 2019 sammanställde data från studier med sammanlagt över 100 000 kvinnor som utvecklat bröstcancer. Resultatet: För kvinnor mellan 50 och 69 år gav fem års kombinerad behandling med dagligt gestagen ungefär 1 extra fall av bröstcancer per 50 kvinnor. Vid cykliskt gestagen var siffran lägre, ungefär 1 per 70. Efter 10 år: 2 extra fall per 50 kvinnor.18
För att sätta det i perspektiv:
- Fetma ökar risken mer än HRT
- Alkohol (mer än 1 glas vin per dag) ökar risken mer än HRT
- Naturligt progesteron verkar ha något lägre risk än vissa syntetiska gestagener, men mer forskning behövs19
Om du har haft bröstcancer är hormonbehandling oftast inte ett alternativ. Men vissa gynekologer kan överväga lokal östrogenbehandling i slidan utan progesteron. Diskutera med din onkolog och gynekolog.
Hjärt-kärlsjukdom och blodproppsrisk
Progesteron och gestagener kan påverka blodfetter. Syntetiska gestagener kan sänka "gott" kolesterol (HDL, high-density lipoprotein) något, vilket teoretiskt kan öka hjärtrisk.20
Naturligt progesteron verkar ha mindre negativ påverkan på blodfetter.
Blodproppsrisk (djup ventrombos, lungemboli) ökar framför allt av peroralt östrogen (tabletter), inte av progesteron i sig. Men kombinationen kan ge viss additiv effekt. Risken är störst första behandlingsåret och om du har övervikt, röker, tidigare haft blodpropp eller är över 60 år vid start.21
Hormonspiral (lokal gestagen) påverkar inte blodproppsrisken.
Benskörhet och frakturrisk
MHT (menopausal hormonbehandling, inklusive progesteron) skyddar mot benskörhet (osteoporos) och minskar risken för höftfrakturer. Det är en av fördelarna med långtidsbehandling, särskilt om du börjar tidigt i klimakteriet.22
Progesteron förstärker inte detta skydd jämfört med östrogen ensamt, men det motverkar det inte heller.
Läs mer: Allt du behöver veta om östrogenbrist under klimakteriet
Nyckelfrågan: vinster mot risker
Om klimakteriebesvären påverkar din livskvalitet kraftigt (du sover inte, vallningar stör jobbet, humöret rasar) är nyttan med HRT ofta större än riskerna, särskilt om du börjar före 60 års ålder och tar behandlingen i mindre än 5-10 år. Men beslutet är individuellt och kräver samtal med läkare.
↑ Tillbaka till innehållsförteckning
Praktiska tips: så minimerar du biverkningar
Ta tabletten på kvällen om du blir trött, börja med lägre dos och trappa upp, ge behandlingen 3 månader innan du avbryter, överväg hormonspiral vid stora orala biverkningar, logga symtom för att följa utvecklingen.
Du kan påverka hur behandlingen känns. Här är konkreta knep som fungerar:
Ta tabletten på kvällen om du blir trött
Mikroniserat progesteron har lugnande effekt. Många blir sömniga inom 30-60 minuter. Använd det till din fördel: ta tabletten strax innan läggdags så sover du bättre.6
Ta med mat om du blir illamående.
Ändra aldrig dosen själv
Om du får kraftiga biverkningar: ändra aldrig dosen på egen hand. Dosen är satt för att skydda livmoderslemhinnan, och en lägre dos kan innebära ett sämre skydd. Ta i stället kontakt med din läkare, som kan bedöma om en annan beredningsform, ett annat preparat eller ett annat upplägg passar dig bättre.23
Överväg hormonspiral om orala biverkningar är stora
Om oral progesteron ger nedstämdhet, trötthet eller illamående som inte går över efter 3 månader: diskutera hormonspiral med läkaren. Lokal gestagen har mycket mindre systemiska biverkningar.
Många kvinnor som "inte tål progesteron" i tablettform mår utmärkt med spiral.14
Fortsätt minst 3 månader innan du avbryter
De flesta biverkningar minskar efter 3 månader när kroppen anpassat sig. Om du slutar efter 2 veckor för att brösten är ömma kanske du missar chansen att bli av med värmevallningarna.
Ge behandlingen tid. Men om du efter 3-6 månader fortfarande mår dåligt psykiskt eller fysiskt: byt preparat, byt administrationssätt, eller diskutera andra lösningar.
Logga dina symtom
Använd en app eller anteckningsbok. Skriv varje dag:
- Humör (1-10)
- Sömnkvalitet
- Blödningar/spotting
- Bröstömhet, illamående, huvudvärk
Efter tre månader har du konkret data att visa läkaren. Det underlättar bedömningen av om behandlingen fungerar.
Undvik att kombinera med för mycket stress
Om du redan lever med hög stress kan humörpåverkan upplevas starkare. Prioritera sömn, motion, stresshantering parallellt med hormonbehandlingen.24
Läs mer: Ångest i klimakteriet: symtom och behandling
Visste du att...
Vissa kvinnor svarar bättre på vaginalt insatt mikroniserat progesteron än oralt taget. Det ger högre lokala nivåer i livmodern med lägre systemiska nivåer. Inte alla läkare vet om detta, det kan vara värt att fråga.
När ska du söka vård?
Du behöver inte lida i onödan. Kontakta din vårdcentral eller gynekologmottagning om:
- Du har biverkningar som inte minskar efter 3 månader
- Du upplever svår nedstämdhet, depression eller självmordstankar
- Du får kraftiga eller oregelbundna blödningar trots 6 månaders behandling
- Du får blödning efter att ha varit helt blödningsfri i över ett år
- Du upplever plötslig kraftig huvudvärk, synförändringar eller svullnad i benen
- Du är osäker på om behandlingen passar dig
Du har rätt att få hjälp att justera behandlingen tills den funkar för dig. Om du inte blir lyssnad på: be om remiss till gynekolog.
Sammanfattning: Det viktigaste om progesteron
- Om du har livmoder och tar systemiskt östrogen MÅSTE du ta progesteron för att skydda mot livmodercancer
- Naturligt progesteron (mikroniserat) har generellt färre biverkningar än syntetiska gestagener, särskilt gällande humör
- Hormonspiral är ett utmärkt alternativ med minimal systemisk dos och liten risk för biverkningar
- De flesta biverkningar (bröstömhet, illamående, oregelbundna blödningar) minskar efter 3-6 månader
- Om du mår psykiskt dåligt av progesteron: byt preparat eller administrationssätt innan du ger upp HRT helt
Vanliga frågor om progesteron
Måste jag ta gestagenskydd om jag tar östrogen?
Ja, om du har kvar din livmoder och tar systemiskt östrogen (tabletter, plåster, gel). Progesteron skyddar livmoderslemhinnan mot okontrollerad tillväxt och cancer. Om du har opererat bort livmodern behöver du inte progesteron.4
Kan man ta östrogen utan progesteron?
Enbart om du inte har livmoder (efter hysterektomi). Då är östrogen ensamt säkert och ofta bättre eftersom du slipper progesteron-relaterade biverkningar. Om du har livmoder är det farligt att ta östrogen utan progesteron.8
Vilka biverkningar har progesteron vid klimakteriet?
Vanligast är bröstömhet, nedstämdhet, trötthet, oregelbundna blödningar och illamående. Biverkningarna är ofta värst första 3 månaderna och minskar sedan. Många upplever att mikroniserat progesteron tolereras bättre än syntetiska gestagener, men bilden är inte entydig, och för humöret finns studier som pekar åt andra hållet.
Går biverkningarna av progesteron över?
Ja, för de flesta. Bröstömhet, illamående och oregelbundna blödningar minskar vanligen efter 3-6 månader när kroppen anpassat sig. Nedstämdhet och humörpåverkan kan kvarstå hos vissa, då kan byte av preparat hjälpa.11
Vilket är bäst: progesteron tablett eller hormonspiral?
Det beror på vad du prioriterar. Tabletter är flexibla och enkla att justera, men kan ge trötthet och illamående. Hormonspiral (Mirena) har minimal systemisk dos och ger ofta färre biverkningar, men insättningen kan vara obehaglig. Många föredrar spiral om de har besvär av tabletter.14
Hur länge ska man ta progesteron?
Så länge du tar östrogen. Om du slutar med östrogen kan du sluta med progesteron samtidigt. Det finns ingen övre tidsgräns, men riskbedömningen bör göras regelbundet med läkare, särskilt efter 5-10 års behandling.1
Finns det naturligt progesteron?
Ja, mikroniserat progesteron (Utrogestan) är kemiskt identiskt med kroppens eget progesteron. Det framställs från växtämnen men är naturidentiskt. Det skiljer sig från syntetiska gestagener som har annan kemisk struktur.5
Ökar progesteron risken för blodpropp?
Progesteron i sig ökar inte blodproppsrisken nämnvärt. Det är framför allt peroralt östrogen som ökar risken. Hormonspiral avger gestagen lokalt i livmodern och har inte kopplats till ökad blodproppsrisk. Kombinationen östrogen och gestagen kan ge viss additiv effekt, men risken är störst första behandlingsåret och vid övervikt eller rökning.21
Kan progesteron påverka humöret?
Ja. Vissa kvinnor upplever nedstämdhet, irritation eller humörsvängningar som liknar PMS. Det gäller inte bara syntetiska gestagener: en placebokontrollerad studie visade att även naturligt progesteron kan ge nedstämdhet, sannolikt via nedbrytningsprodukten allopregnanolon. Om du mår psykiskt dåligt: prata med läkare om byte till mikroniserat progesteron eller hormonspiral.11
Vad är skillnaden mellan progesteron och gestagen?
Progesteron är det naturliga hormonet. Gestagen är samlingsnamnet, progesteron är kroppens egen variant. I vardagligt tal används ofta "progesteron" även om det egentligen är en syntetisk gestagen.2
Referenser
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer 2026, Klimakteriebesvär, Riktlinjerna i korthet. Artikelnummer 2026-4-10203. Publicerad 2026-04-16. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-05-16.
- 1177 Vårdguiden. Läkemedel vid klimakteriebesvär. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-03-25.
- Prior JC. Progesterone for treatment of symptomatic menopausal women. Climacteric. 2018;21(4):358-365. DOI: 10.1080/13697137.2018.1472567
- Läkemedelsboken. Klimakteriebesvär. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-03-25.
- FASS. Utrogestan, produktresumé. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-03-25.
- de Lignieres B, Dennerstein L, Backstrom T. Influence of route of administration on progesterone metabolism. Maturitas. 1995;21(3):251-257. DOI: 10.1016/0378-5122(94)00882-8
- Vinogradova Y, Coupland C, Hippisley-Cox J. Use of hormone replacement therapy and risk of venous thromboembolism: nested case-control studies using the QResearch and CPRD databases. BMJ. 2019;364:k4810. DOI: 10.1136/bmj.k4810
- Manson JE, Aragaki AK, Rossouw JE et al. Menopausal hormone therapy and long-term all-cause and cause-specific mortality: The Women's Health Initiative randomized trials. JAMA. 2017;318(10):927-938. DOI: 10.1001/jama.2017.11217
- The NAMS 2020 GSM Position Statement Editorial Panel. The 2020 genitourinary syndrome of menopause position statement of The North American Menopause Society. Menopause. 2020;27(9):976-992. DOI: 10.1097/GME.0000000000001609
- Archer DF, Pickar JH, Bottiglioni F. Bleeding patterns in postmenopausal women taking continuous combined or sequential regimens of conjugated estrogens with medroxyprogesterone acetate. Obstet Gynecol. 1994;83(5 Pt 1):686-692.
- Andreen L, Sundstrom-Poromaa I, Bixo M et al. Relationship between allopregnanolone and negative mood in postmenopausal women taking sequential hormone replacement therapy with vaginal progesterone. Psychoneuroendocrinology. 2005;30(2):212-224. DOI: 10.1016/j.psyneuen.2004.07.003
- Norman RJ, Flight IH, Rees MC. Oestrogen and progestogen hormone replacement therapy for peri-menopausal and post-menopausal women: weight and body fat distribution. Cochrane Database Syst Rev. 2000;(2):CD001018. DOI: 10.1002/14651858.CD001018
- Läkemedelsverket. Behandlingsrekommendation, Klimakteriebesvär. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-03-25.
- FASS. Mirena, produktresumé. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-03-25.
- FASS. Nexplanon, produktresumé. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-03-25.
- FASS. Crinone, produktresumé. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-03-25.
- FASS. Kliogest, produktresumé. Tillgänglig: online. Hämtad 2026-03-25.
- Collaborative Group on Hormonal Factors in Breast Cancer. Type and timing of menopausal hormone therapy and breast cancer risk: individual participant meta-analysis of the worldwide epidemiological evidence. Lancet. 2019;394(10204):1159-1168. DOI: 10.1016/S0140-6736(19)31709-X
- Fournier A, Berrino F, Clavel-Chapelon F. Unequal risks for breast cancer associated with different hormone replacement therapies: results from the E3N cohort study. Breast Cancer Res Treat. 2008;107(1):103-111. DOI: 10.1007/s10549-007-9523-x
- Effects of estrogen or estrogen/progestin regimens on heart disease risk factors in postmenopausal women. The Postmenopausal Estrogen/Progestin Interventions (PEPI) Trial. JAMA. 1995;273(3):199-208.
- Canonico M, Oger E, Plu-Bureau G et al. Hormone therapy and venous thromboembolism among postmenopausal women: impact of the route of estrogen administration and progestogens: the ESTHER study. Circulation. 2007;115(7):840-845. DOI: 10.1161/CIRCULATIONAHA.106.642280
- Wells G, Tugwell P, Shea B et al. Meta-analyses of therapies for postmenopausal osteoporosis. V. Meta-analysis of the efficacy of hormone replacement therapy in treating and preventing osteoporosis in postmenopausal women. Endocr Rev. 2002;23(4):529-539. DOI: 10.1210/er.2001-5002
- Sturdee DW, Pines A, International Menopause Society Writing Group. Updated IMS recommendations on postmenopausal hormone therapy and preventive strategies for midlife health. Climacteric. 2011;14(3):302-320. DOI: 10.3109/13697137.2011.570590
- Sundstrom Poromaa I, Comasco E, Georgakis MK, Artzi NS. Sex differences in depression during pregnancy and the postpartum period. J Neurosci Res. 2017;95(1-2):719-730. DOI: 10.1002/jnr.23859