Man kan säga att kvinnor har ett förprogrammerat åldrande i kroppen. När du föds är det redan förutbestämt när, på ett ungefär, du kommer i klimakteriet. Genom livet åker kvinnans hormonnivåer berg-och-dalbana och beroende på vilken fas du befinner dig i, uttrycker sig hormonernas toppar och dalar på olika vis. Så, vad händer när man är i klimakteriet?
Även fast alla kvinnor kommer i klimakteriet, påverkar klimakteriet alla på olika sätt och olika mycket. Många kvinnor upplever besvär som påverkar livskvalitén, medan andra inte påverkas lika mycket av klimakteriet. Det finns många olika tillvägagångssätt att minska symptom som vallningar och svettningar på natten, torra slemhinnor och andra besvär. På Klimakteriekollen har vi samlat allt du kan tänkas vilja veta om klimakteriet, samt kosttillskott och andra produkter som kan hjälpa mot olika upplevda besvär.
Låt oss berätta mer om vad som händer i kroppen när du är klimakteriet, hur du kan påverkas och vilken hjälp som finns att få.
Så påverkar hormoner kroppen – från du föds, till klimakteriet
En nyfödd flicka har ungefär samma nivå av östradiol och progesteron i kroppen som mamman. Dock sjunker denna nivån snabbt. Vid omkring 8 års ålder producerar äggstockarna och deras återkopplingscentrum i hjärnan, hypofysen, en liten mängd av könshormoner. Mellan 8-12 års ålder börjar hormonproduktionen i äggstockarna att svara på stimulans från hypofysen.
För många pågår en rejäl hormonstorm i kroppen under puberteten, där höga nivåer av östrogen leder till bröstutveckling och inre könsorgan, samtidigt som hormonet androgen ger könsbehåring. När den första ägglossningen har ägt rum, ökar progesteronproduktionen i äggstockarna där regelbundna menstruationer blir följden. Från och med nu finns omkring 400 000 äggceller kvar från äggstockarnas överskott1.
Mellan 15-18 år mognar flickan och blir kvinna. Under denna period stabiliseras menscykeln, slutlängden uppnås och det är möjligt att bli gravid. Denna fas kallas för adolescensen som sedan övergår till den mogna könsåldern, vilken en kvinna i regel befinner sig i mellan 18-45 år. Under denna period har du som kvinna omkring 400 ägglossningar och 400 tillfällen att bli gravid1.
Tiden kring den sista mensen, benämns som klimakteriet, alternativt övergångsåldern eller perimenopausen, och hormonproduktionen i kroppen sjunker.
Hur vet man om man är i klimakteriet?
Klimakteriet pågår i ungefär tio år av kvinnans liv1. Från första tecken på minskad hormonproduktion, till den sista mensen. Klimakteriet, eller övergångsåldern, börjar några år innan sista mensen, och pågår en tid efter sista mensen. Enligt de undersökningar som har gjorts i Sverige har genomsnittskvinnan sin sista mens vid 51 år, men det är även vanligt att den sista mensen infaller från 40 till 57 års ålder2.
Läs mer: Klimakteriet vid 40
Klimakteriet börjar med en sjunkande produktion av progesteron som leder till att hypofysen, som styr hormonregleringen i kroppen, istället ökar på östrogenproduktionen för att kompensera de sjunkande nivåerna. I regel resulterar det i östrogendominans och kan visa sig som oregelbunden mens, svullna eller ömmande bröst, vätskeansamling i kroppen eller instabilt blodtryck. Det kan också visa sig som psykiska besvär i form av depression, oro, irritation eller ångest.
När även östrogennivån sjunker, kommer de vanligaste symptomen på klimakteriebesvär i regel brukar komma och kan påverka hela kroppen3.
Vilka symptom får man när man är i klimakteriet?
Vi är alla olika. Därför varierar symptomen från kvinna till kvinna och håller i sig olika länge för alla. En del kvinnor går igenom klimakteriet utan att påverkas nämnvärt, medan andra kvinnor upplever att de får flera symptom som påverkar livskvalitén. Bland de som upplever någon form av klimakteriebesvär, tycker nog många kvinnor att ett symptom skulle räcka, men ett symptom slår oftast följe med ytterligare ett eller flera symptom.
Läs mer: Ångest vid klimakteriet - hur minska risken
En brittisk undersökning4 som gjordes 2016 bland kvinnor i klimakteriet, visade på att de i genomsnitt hade sju olika besvär där de vanligaste symptomen var värmevallningar och svettningar.
Därför får du värmevallningar och svettningar
Varför får man värmevallningar i klimakteriet? Värmevallningar uppstår troligen för att regleringen av kroppstemperaturen, som sker i hypofysen, kommer i obalans på grund av att östrogenproduktionen avtar1.
Hur känns vallningar? Det kan upplevas som en våg av plötslig värme genom kroppen som vanligen börjar i höjd med bröstet, för att sedan vandra vidare upp över halsen, ansiktet och hårfästet. Till följd av värmevallningar kommer ofta svettningar som vanligtvis håller i sig under några minuter. Detta inträffar oftast på natten och orsakar många gånger sömnsvårigheter av olika slag, vilket kan leda till andra klimakteriebesvär.
Utöver vallningar och svettningar, är andra vanliga symptom som många får i samband med klimakteriet som exempel: nedstämdhet, ömma leder och muskler, att de lägger på sig mer fett, oro torra och sköra slemhinnor i underlivet, samt torra slemhinnor i exempelvis näsa eller ögon med flera. Läs mer om de åtta vanligaste symptomen vid klimakteriebesvär.
I vår webbshop hittar du produkter som kan hjälpa mot vallningar och svettningar i klimakteriet.
Därför får du torra slemhinnor
Upplever du att du får torra slemhinnor är det ett annat vanligt symptom som också har att göra med de förändrade hormonnivåerna. Detta märks kanske främst i underlivet och kan påverka sexlivet, men är även vanligt förekommande i övriga slemhinnor som i näsan och ögonen. Torra slemhinnor kan ofta upplevas som smärtsamt ur olika aspekter.
Varför får man torra slemhinnor? I klimakteriet, när produktionen av östrogen minskar, förändras strukturen i underlivet. Det vill säga att den sjunkande hormonnivån gör att vävnaden blir tunnare, mindre elastiska och slemhinnorna blir torrare.
Hur känns torra och sköra slemhinnor? När slemhinnorna blir tunna kan det orsaka sveda, klåda och smärta vid samlag. Att många kvinnor upplever slemhinnorna som torra och sköra, samt att det känns besvärande i vardagen, är inte konstigt. Men det finns hjälp att få.
I vår webbshop hittar du bland annat lågmolekylär hyaluronsyra som är receptfri och kan hjälpa mot sköra slemhinnor i underlivet.
Vad kan man göra åt klimakteriebesvär?
Klimakteriet kan för många komma som en oinbjuden gäst. Under denna period händer det ofta mycket i livet och kanske står du på toppen av karriären, samtidigt som barnen flyttar hemifrån och du har precis fått mer tid över till dig själv. Får du påtagliga symptom vid klimakteriebesvär kan mycket energi gå till det, och orken till allt annat som du ville göra kanske lyser med sin frånvaro.
När och var ska jag söka vård för klimakteriebesvär? När du upplever att symptomen påverkar din livskvalité ska du alltid kontakta en läkare eller gynekolog för att rådslå kring eventuell behandling. Vissa läkemedel verkar nämligen bara i underlivet och påverkar inte i hela kroppen, men du i andra fall kanske behöver något mer omfattande. Att inte känna igen sig själv och komma in i denna nya period i livet kan vara utmanande, men upplever du klimakteriebesvär finns det effektiv hjälp att få mot besvärliga symptom, vilket kan ge dig den önskade livskvalitén tillbaka.
Här på Klimakteriekollen hittar du information som förhoppningsvis hjälper dig, om du upplever varierande symptom i klimakteriet. I vår webbshop har vi samlat receptfria produkter som ofta hjälper mot olika klimakteriebesvär och minskar besvärliga symptom, där vi hoppas att du kan hitta något som är dig behjälplig och får dig att må bättre igenom klimakteriet.
Referenser:
- Löfqvist H, Hormonkarusellen, Fakta och myter om klimakteriebehandling, Hildemarias förlag, 2019.
- 1177 Vårdguiden.
- Klimakteriepodden, avsnitt 135, “Så börjar det” med Hilde Löfqvist.
- The British Menopause Society, Women’s experience of menopause in Great Britain survey, 2016.